Hei. Livet suger ganska rejält just nu. Seriöst. Jag är en så misslyckad person som man bara kan vara.. Varför finns man ens, undrar jag ibland. Hela mitt liv är ett misstag, jag har aldrig fått något gjort som jag sku va stolt över, på alla mina 17, snart 18 år.. Min mamma är död, det suger. Skulle så vila lära känna henne..Skulle behöva henne jätte mycket just nu, bara lägga mej ner brevid henne och gråta och hon skulle trösta mej och säga att allt blir nog bra.. Min pappa är missnöjd med mej.. Min släkt tycker att jag är misslyckad, min hela familj tycker att jag är misslyckad.. Människor bara hatar mej. 

 Detta angstemodeprimerande inlägget är på grund av att jag blev utslängd från skolan idag. Vafan skall jag nu göra? Hjälp mig någon. Jag vet att det är mitt eget fel, och bara mitt, ingen annans.. Men jag har seriöst ingen aning vad jag skall ta mej till.. Min lägenhet kommer ju fara senast när socialen får veta detta, och det sista jag vill är att flytta tillbaka till Hangö. Jo min familj bor där, och jag vill absolut bo med dem, men jag har dom flesta av mina vänner här, alla mina bästa vänner, förutom en som bor i Ekenäs, men som ändå skall börja här i skola nästa höst. Hela mitt liv är här. Min pojkvän bor här. HELP ME. :(